Ankring, konfirmationsbias och felaktig nomenklatur
Jag har de senaste dagar funderat mycket varför det finns två så starkt polariserade grupper när man diskuterar kryptovalutor. Redan i denna första mening får vi en separation mellan er som läser. Jag tror att kryptovalutor generellt har en negativ klang – kanske baserat på dess historik och hur de i tidigt skede användes främst för illegala transaktioner. Jag tror även ordet ”krypto” / ”crypto” kan tolkas negativt då det är en förkortning på kryptografi – nämligen att hemlighålla / undanhålla information från obehöriga. Tvärtemot är ju faktiskt majoriteten av de decentraliserade nätverk som nu finns inte anonyma utan pseudoanonyma. Alla transaktioner som görs lagras på blockkedjan och är helt publika och alla flöden går att följa.
Låt oss börja fundera utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv innan vi går vidare. Först börjar vi med att fundera över ankring. Ankring är ett beteende där man ofta omedvetet lägger väldigt stor vikt vid den första biten information man får till sig, detta leder ofta till att man har svårt att ta in ny information eller att saker och ting förändras. Detta är också en vedertagen strategi vid försäljning, säljarens mål är att ankra så högt som möjligt vilket automatiskt blir den nivå som vidare diskussioner utgår ifrån. Om vi applicerar detta på kryptovalutor och generellt Bitcoin så hörde många om Bitcoin antingen när den användes som en vedertagen transaktionsvaluta på Silk Road eller när tidigare spekulationsbubblor byggts upp under de senaste 12 åren. Dessa åsikter kring att Bitcoin enbart används i illegala syften, att den är ”hemlig” och att det är en bubbla har blivit vedertagna sanningar som är svåra att rucka på för många.
Med detta i huvudet adderar vi konfirmationsbias. Det vill säga beteendet att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar. Att ändra uppfattning är jobbigt, det är mycket lättare att ta till sig information som bekräftar det man redan anser vara korrekt. Detta gäller generellt inom investeringar som inom övriga delar i livet. Konfirmationsbias hänger också nära ihop med bevarandebias, det vill säga att vi gärna föredrar bevis för det vi redan känner till och teorier som är väl inarbetade i samhället framför nya.
There are these two young fish swimming along, and they happen to meet an older fish swimming the other way, who nods at them and says, “Morning, boys. How’s the water?” And the two young fish swim on for a bit, and then eventually one of them looks over at the other and goes, “What the hell is water?”
Som grädde på moset så används också en enligt mig felaktig nomenklatur, framförallt i Sverige. I Sverige benämner de flesta samtliga kryptotillgångar som kryptovalutor. Vilket är oturligt.
Bitcoin bör inte beskrivas som en kryptovaluta, skatteverket ser inte Bitcoin som en valuta, inte heller gör amerikanska IRS detta. Bitcoin är en kryptotillgång (asset) och beskattas också utifrån att vara en tillgång. Detta är anledningen att alla transaktioner som sker i Bitcoin beskattas, oavsett om det är en försäljning eller byte mot en annan kryptotillgång eller en fysisk produkt.
Denna beskattning eliminerar möjligheten för att Bitcoin de fakto ska kunna nyttjas som en transaktionsvaluta på ett vettigt sätt – vilket inte heller är den stora fördelen med Bitcoin. Det är viktigt att särskilja på vad Bitcoin kan användas till och vad den bör användas till. I och med att Bitcoin rent skattemässigt klassas som en tillgång och inte en valuta av de flesta länder bör den ej heller användas som en valuta. Detta låter kanske intuitivt som negativt men är extremt positivt ur många perspektiv.
1) Risken för att Bitcoin ska förbjudas eller försöka regleras är minimal, till skillnad mot de faktiska kryptovalutorna vilket är de Stable Coins som har för avsikt att faktiskt vara 1:1 peggade mot en officiell valuta, ex. USD Coin, Gemeni Dollar, Paxos, TrueUSD, tether m.fl. Här finns en stor risk att det kommer ske betydande regleringar de kommande åren.
Lagarde posits that “if widely adopted, stablecoins could threaten financial stability and monetary sovereignty. For instance, if the issuer cannot guarantee a fixed value, or if they are perceived as being incapable of absorbing losses, a run could occur. Additionally, using stablecoins as a store of value could trigger a large shift of bank deposits to stablecoins, which may have an impact on banks’ operations and the transmission of monetary policy”.
2) Bitcoin har börjat användas för det den är bäst konstruerad till, nämligen dess värdebevarande egenskaper och inflationsskydd – eg. store of value. Bitcoin har en unik förutbestämd algoritm som säkerställer ett inflationsskydd inte bara för vår generation utan för lång tid framöver. Med Bitcoin som store of value och ett decentraliserat nätverk behövs exempelvis inte längre truster för att hantera förmögenheter och värde över generationer. Med smarta kontrakt på en decentraliserad blockkedja kan du styra hur värde ska distribueras inte bara till nästkommande generation utan ”tillsvidare”.
3) Det behövs bara en ”store of value” och Bitcoin har redan tagit den platsen. Ingen annan kryptotillgång har någon fördel så stor mot Bitcoin att det finns anledning att byta. Om vi tar en titt på de största kryptovalutorna så har Bitcoin en marknadsandel på över 70%. Näst är Ethereum som har ett helt annat syfte än Bitcoin (ca 12%). Ethereum är som du vet en decentraliserad blockkedja som möjliggör decentraliserade applikationer (dApp:ar) och smarta kontrakt som kan kopplas samman med det värde som Bitcoin förvarar.
På tredje plats har vi Theter som är en Stable Coin, peggad 1:1 mot USD. Ej konkurrent till Bitcoin.
På plats fyra har vi XRP, en centraliserad kryptovaluta som avsågs nyttjas mellan institutioner – i skrivande stund är Ripple, företaget bakom XRP (därav inte decentraliserad) stämt av SEC då de anser att XRP ska klassas som en security/aktie och inte en valuta eller tillgång. Och Ripple har då gett sig skyldiga till att ta in pengar till mjukvaruutveckling inom Ripple genom försäljning av dess kryptovaluta.
Litecoin (plats 5) togs fram för att förbättra Bitcoins tillkortakommanden avseende att vara en peer-to-peer valuta. Eftersom vi tidigare kommit fram till att Bitcoin inte är en kryptovaluta utan en kryptotillgång är inte heller Litecoin en möjlig ersättare utan avser vara ett ”medium of exchange” och inte ”store of value”.
Bitcoin Cash (plats 7) är en fork av Bitcoin som också avsåg förbättra det som Bitcoin inte var bra på, nämligen att processa många transaktioner snabbt. Inte heller är Bitcoin Cash en möjlig ersättare för Bitcoin i form av store of value.
Inte heller har Cardano (6), Polkadot (8), Stellar (9) eller Chainlink (10) som är på listan över de 10 största kryptotillgångarna för avsikt att vara store of value utan fokuserar på transaktioner, smarta kontrakt och decentraliserade applikationer.
Än längre ner på listan, på plats 11, har vi Binance Coin, en kryptovaluta som är utfärdad av Binance Exchange och körs på Ethereums blockkedja. Binance Coin används för att betala avgifter på Binance Exchange samt möjliggör rabatter m.m. för dess användare.
Plats 12 då – där har vi faktiskt en möjlig utmanare! På plats 12 hittar vi Wrapped Bitcoin (WBTC) som i skrivande stund har ett marknadsvärde på 4 miljarder dollar (jmf. Bitcoins 700 miljarder dollar). Den första utmanaren till Bitcoin som store of value är alltså sig själv, i wrappad form. WBTC är en ERC-20 token som representerar Bitcoin (BTC) på Ethereums blockkedja. Fördelen med detta är att du via denna ges en integration till Ethereum plånböcker, dAppar, och smarta kontrakt. Du kan alltså via WBTC belåna ditt kryptoinnehav via en DeFi-applikation och erhålla USD eller annan valuta för att exempelvis köpa ett hus eller annan större investering, utan att behöva avyttra ditt kryptoinnehav. WBTC konkurrerar inte heller med Bitcoin då de alltid kan konverteras i förhållandet 1:1.
Vad har vi då kommit fram till, jo – att det inte finns någon utmanare till Bitcoins huvudfunktion som i alla fall inte är minst 200 x mindre än Bitcoin. Utifrån att Bitcoin också är den äldsta kryptotillgången (12 år), har öppen källkod, har forkats och kopierats tusentals gånger men trots det har ingen tagit fram en bättre version av Bitcoin avseende store of value och inflationsskydd så ser jag det som fullt skäligt att faktiskt deklarera Bitcoin som vinnare avseende Store of Value.
För att göra det enkelt så kan vi säga att Bitcoin är Guld 2.0. Även om Bitcoin är bättre än guld på de flesta parametrar, framförallt i form av inflationsskydd och långsiktigt bibehålla värdet via sin unika algoritm och store-of-value-egenskaper.