Hoppa till innehåll
Vilka aktier

Vilka aktier

Taktisk aktieallokering – en tjänst från Stockcess ®

  • Skapa konto
  • Blogg
  • Om tjänsten
    • Så fungerar det
    • Investeringsstrategi
    • Taktisk aktieallokering
    • Avkastning och resultat
    • Prisplan
    • Vanliga frågor
  • Logga in
  • Om oss
    • Kontakt
    • Om bolaget
    • Villkor

Blogg: Barnportföljen

På denna blogg kommer du kunna följa min sons långsiktiga aktieportfölj (visa) som jag (vem är jag?) förvaltar med stöd av Vilka Aktiers taktiska allokeringsmodell. Investeringshorisonten är över 15 år och fokus ligger på investering i kvalitativa och lönsamma teknikbolag i framförallt Sverige och USA.

blogg_fordelning

”Jag vill med denna blogg ge dig en möjlighet att på ett lite mer personligt plan ta del av hur Vilka Aktiers taktiska allokeringsmodell kan tillämpas. Målet med bloggen är också att vara ett stöd i både upp- och nedgång genom personliga reflektioner och löpande information om hur jag själv agerar.” – Mikael

Läs mer om Vilka Aktier

Tematisk investering samt strategiskt urval

För att kunna investera långsiktigt och hålla portföljen någorlunda fokuserad (20-30 innehav) så brukar jag först försöka definiera portföljens inriktning. Det vill säga vilka teman och trender är det jag vill rida på de kommande 10-20 åren?

Då både jag och min son är mycket intresserade av teknik så blir min sons portfölj inte helt oväntat blivit tiltad mot bolag med högt teknikinnehåll. I och med att portföljen inte heller kommer ha några uttag på lång tid så ställer jag inga krav på utdelning utan investerar gärna i bolag som återinvesterar vinsten i sin egna tillväxt. Däremot är jag försiktig med att investera i förhoppningsbolag utan vill gärna se en beprövad affärsmodell och att bolaget uppvisar en lönsam tillväxt inom en bransch som med fördel också växer. 

Läs mer

Nyinvestering med stöd av Vilka Aktiers taktiska investeringsmodell

Som stöd i min löpande förvaltning och som underlag till mina investeringsbeslut använder jag främst Vilka Aktiers taktiska investeringsmodell. 

Jag kommer på denna blogg inte presentera några bolagsanalyser eller djupgående tekniska aktieanalyser utan kommer fokusera på processen och den psykologiska aspekten kring investeringar samt beskriva hur den taktiska modellen hjälper mig att filtrera bort marknads brus, tajma mina köp samt löpande få mig att känna mig trygg nog att fortsätta följa min och min sons långsiktiga investeringsstrategi. 

Strategin i sig är viktig men det är processen och förmågan att följa strategin som är det viktigaste. Om jag kan hjälpa både mig själv och dig som läsare att skapa trygghet i att vara långsiktig och inte agera i panik eller baserat på girighet så har jag nått mitt mål med denna blogg.

Läs mer
vv-chart-evo_2020_04

Portföljen

0 kr
Beräknat värde om 15 år utifrån aktuell CAGR (sedan start)

Kommentarer

Ankring, konfirmationsbias och felaktig nomenklatur

Mikael Jonasson (admin) januari 9, 2021

Jag har de senaste dagar funderat mycket varför det finns två så starkt polariserade grupper när man diskuterar kryptovalutor. Redan i denna första mening får vi en separation mellan er som läser. Jag tror att kryptovalutor generellt har en negativ klang – kanske baserat på dess historik och hur de i tidigt skede användes främst för illegala transaktioner. Jag tror även ordet ”krypto” / ”crypto” kan tolkas negativt då det är en förkortning på kryptografi – nämligen att hemlighålla / undanhålla information från obehöriga. Tvärtemot är ju faktiskt majoriteten av de decentraliserade nätverk som nu finns inte anonyma utan pseudoanonyma. Alla transaktioner som görs lagras på blockkedjan och är helt publika och alla flöden går att följa.

Låt oss börja fundera utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv innan vi går vidare. Först börjar vi med att fundera över ankring. Ankring är ett beteende där man ofta omedvetet lägger väldigt stor vikt vid den första biten information man får till sig, detta leder ofta till att man har svårt att ta in ny information eller att saker och ting förändras. Detta är också en vedertagen strategi vid försäljning, säljarens mål är att ankra så högt som möjligt vilket automatiskt blir den nivå som vidare diskussioner utgår ifrån. Om vi applicerar detta på kryptovalutor och generellt Bitcoin så hörde många om Bitcoin antingen när den användes som en vedertagen transaktionsvaluta på Silk Road eller när tidigare spekulationsbubblor byggts upp under de senaste 12 åren. Dessa åsikter kring att Bitcoin enbart används i illegala syften, att den är ”hemlig” och att det är en bubbla har blivit vedertagna sanningar som är svåra att rucka på för många.

Med detta i huvudet adderar vi konfirmationsbias. Det vill säga beteendet att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar. Att ändra uppfattning är jobbigt, det är mycket lättare att ta till sig information som bekräftar det man redan anser vara korrekt. Detta gäller generellt inom investeringar som inom övriga delar i livet. Konfirmationsbias hänger också nära ihop med bevarandebias, det vill säga att vi gärna föredrar bevis för det vi redan känner till och teorier som är väl inarbetade i samhället framför nya.

There are these two young fish swimming along, and they happen to meet an older fish swimming the other way, who nods at them and says, “Morning, boys. How’s the water?” And the two young fish swim on for a bit, and then eventually one of them looks over at the other and goes, “What the hell is water?”

Som grädde på moset så används också en enligt mig felaktig nomenklatur, framförallt i Sverige. I Sverige benämner de flesta samtliga kryptotillgångar som kryptovalutor. Vilket är oturligt.

Bitcoin bör inte beskrivas som en kryptovaluta, skatteverket ser inte Bitcoin som en valuta, inte heller gör amerikanska IRS detta. Bitcoin är en kryptotillgång (asset) och beskattas också utifrån att vara en tillgång. Detta är anledningen att alla transaktioner som sker i Bitcoin beskattas, oavsett om det är en försäljning eller byte mot en annan kryptotillgång eller en fysisk produkt.

Denna beskattning eliminerar möjligheten för att Bitcoin de fakto ska kunna nyttjas som en transaktionsvaluta på ett vettigt sätt – vilket inte heller är den stora fördelen med Bitcoin. Det är viktigt att särskilja på vad Bitcoin kan användas till och vad den bör användas till. I och med att Bitcoin rent skattemässigt klassas som en tillgång och inte en valuta av de flesta länder bör den ej heller användas som en valuta. Detta låter kanske intuitivt som negativt men är extremt positivt ur många perspektiv.

1) Risken för att Bitcoin ska förbjudas eller försöka regleras är minimal, till skillnad mot de faktiska kryptovalutorna vilket är de Stable Coins som har för avsikt att faktiskt vara 1:1 peggade mot en officiell valuta, ex. USD Coin, Gemeni Dollar, Paxos, TrueUSD, tether m.fl. Här finns en stor risk att det kommer ske betydande regleringar de kommande åren.

Lagarde posits that “if widely adopted, stablecoins could threaten financial stability and monetary sovereignty. For instance, if the issuer cannot guarantee a fixed value, or if they are perceived as being incapable of absorbing losses, a run could occur. Additionally, using stablecoins as a store of value could trigger a large shift of bank deposits to stablecoins, which may have an impact on banks’ operations and the transmission of monetary policy”. 

2) Bitcoin har börjat användas för det den är bäst konstruerad till, nämligen dess värdebevarande egenskaper och inflationsskydd – eg. store of value. Bitcoin har en unik förutbestämd algoritm som säkerställer ett inflationsskydd inte bara för vår generation utan för lång tid framöver. Med Bitcoin som store of value och ett decentraliserat nätverk behövs exempelvis inte längre truster för att hantera förmögenheter och värde över generationer. Med smarta kontrakt på en decentraliserad blockkedja kan du styra hur värde ska distribueras inte bara till nästkommande generation utan ”tillsvidare”.

3) Det behövs bara en ”store of value” och Bitcoin har redan tagit den platsen. Ingen annan kryptotillgång har någon fördel så stor mot Bitcoin att det finns anledning att byta. Om vi tar en titt på de största kryptovalutorna så har Bitcoin en marknadsandel på över 70%. Näst är Ethereum som har ett helt annat syfte än Bitcoin (ca 12%). Ethereum är som du vet en decentraliserad blockkedja som möjliggör decentraliserade applikationer (dApp:ar) och smarta kontrakt som kan kopplas samman med det värde som Bitcoin förvarar.

På tredje plats har vi Theter som är en Stable Coin, peggad 1:1 mot USD. Ej konkurrent till Bitcoin.

På plats fyra har vi XRP, en centraliserad kryptovaluta som avsågs nyttjas mellan institutioner – i skrivande stund är Ripple, företaget bakom XRP (därav inte decentraliserad) stämt av SEC då de anser att XRP ska klassas som en security/aktie och inte en valuta eller tillgång. Och Ripple har då gett sig skyldiga till att ta in pengar till mjukvaruutveckling inom Ripple genom försäljning av dess kryptovaluta.

Litecoin (plats 5) togs fram för att förbättra Bitcoins tillkortakommanden avseende att vara en peer-to-peer valuta. Eftersom vi tidigare kommit fram till att Bitcoin inte är en kryptovaluta utan en kryptotillgång är inte heller Litecoin en möjlig ersättare utan avser vara ett ”medium of exchange” och inte ”store of value”.

Bitcoin Cash (plats 7) är en fork av Bitcoin som också avsåg förbättra det som Bitcoin inte var bra på, nämligen att processa många transaktioner snabbt. Inte heller är Bitcoin Cash en möjlig ersättare för Bitcoin i form av store of value.

Inte heller har Cardano (6), Polkadot (8), Stellar (9) eller Chainlink (10) som är på listan över de 10 största kryptotillgångarna för avsikt att vara store of value utan fokuserar på transaktioner, smarta kontrakt och decentraliserade applikationer.

Än längre ner på listan, på plats 11, har vi Binance Coin, en kryptovaluta som är utfärdad av Binance Exchange och körs på Ethereums blockkedja. Binance Coin används för att betala avgifter på Binance Exchange samt möjliggör rabatter m.m. för dess användare.

Plats 12 då – där har vi faktiskt en möjlig utmanare! På plats 12 hittar vi Wrapped Bitcoin (WBTC) som i skrivande stund har ett marknadsvärde på 4 miljarder dollar (jmf. Bitcoins 700 miljarder dollar). Den första utmanaren till Bitcoin som store of value är alltså sig själv, i wrappad form. WBTC är en ERC-20 token som representerar Bitcoin (BTC) på Ethereums blockkedja. Fördelen med detta är att du via denna ges en integration till Ethereum plånböcker, dAppar, och smarta kontrakt. Du kan alltså via WBTC belåna ditt kryptoinnehav via en DeFi-applikation och erhålla USD eller annan valuta för att exempelvis köpa ett hus eller annan större investering, utan att behöva avyttra ditt kryptoinnehav. WBTC konkurrerar inte heller med Bitcoin då de alltid kan konverteras i förhållandet 1:1.

Vad har vi då kommit fram till, jo – att det inte finns någon utmanare till Bitcoins huvudfunktion som i alla fall inte är minst 200 x mindre än Bitcoin. Utifrån att Bitcoin också är den äldsta kryptotillgången (12 år), har öppen källkod, har forkats och kopierats tusentals gånger men trots det har ingen tagit fram en bättre version av Bitcoin avseende store of value och inflationsskydd så ser jag det som fullt skäligt att faktiskt deklarera Bitcoin som vinnare avseende Store of Value.

För att göra det enkelt så kan vi säga att Bitcoin är Guld 2.0. Även om Bitcoin är bättre än guld på de flesta parametrar, framförallt i form av inflationsskydd och långsiktigt bibehålla värdet via sin unika algoritm och store-of-value-egenskaper.

En overklig start på 2021

Mikael Jonasson (admin) januari 8, 2021

Första handelsveckan för 2021 börjar närma sig sitt slut. Jag har funderat mycket över förra året – vad jag gjorde bra, vad jag gjorde dåligt, vad som var tur och vad jag kan dra för lärdomar. För att sammanfatta allt så faller det tillbaka på ett grundbeteende, nämligen riskaversion. Jag började investera i mitten på 90-talet och hade vid 19 års ålder byggt upp en ganska stor portfölj sett till min ålder och utifrån mina förutsättningar. Majoriteten av kapitalet förlorades dock i IT-kraschen som inföll samtidigt som jag gjorde min militärtjänst. För er som minns så fanns det inga smartphones på den tiden och jag hade ej tillgång till internet under veckorna. Möjligheten att förstå vad som hände var också begränsad vilket resulterade i att jag efter min militärtjänst hade tappat suget helt på allt som hette aktier.

När jag sedan några år senare återigen fick upp intresset var jag betydligt mer försiktig i min approach. Bränt barn skyr elden. Det har satt en stor prägel i hur min handel sett ut de senaste 20 åren. Exempelvis föredrar jag att arbeta med breda portföljer där jag allokerar mot nischer, marknader och branscher.

Vad är då lärdomen från 2020?

Som alla investerare gjorde jag många fel men också många rätt. Det största ”felet” jag gjorde 2020 och generellt gjort under 20 år är att jag är för kortsiktig, jag vill skydda mitt kapital och säljer av för tidigt. Både på uppsida och nedsida.

Ett av de få sätt jag lyckats komma till bukt med detta är att skapa fasta portföljer eller trancher där jag exempelvis inför 2021 tar ett beslut om inom vilka branscher, nischer, sektorer, bolag, tillgångar jag vill allokera. Jag utför sedan allokeringen och lämnar därefter portföljen därhän. Dessa portföljer har vida överstigit de portföljer jag aktivt förvaltat och är också anledningen till att jag nu fokuserar uteslutande på att vara långsiktig i mina allokeringar.

Jag adderar fortfarande löpande, med fördel taktiskt, när tillfällen uppstår. Men jag är ytterst restriktiv med att sälja av ett innehav – framförallt på uppsidan.

Allokering för 2021

Allokeringen för 2021 är oförändrad mot tidigare kommunicerad. Fokus är disruptiv teknik. Ex robotik, cloud, cybersäkerhet, e-commerce, gaming, big data, AI, IoT, Blockchain, genomik, miljöteknik (EV, sol, vind, ladd, vätgas).

Mitt mål är under 2021 att reducera mina courtageavgifter med 90%. Inte för att spara pengar men för att maximera avkastning. Under förra året bidrog onödig aktivitet och löpande omallokeringar enbart till kostsamt courtage samt missad uppgång.

Vad har då hänt under första veckan 2021?

Ja – vart ska man börja. Om vi tar en titt på aktiesidan så ser vi en blå våg – eller möjligen grön våg! – skölja över finansmarknaderna. Miljöteknikbolag värderas upp ordentligt då man nu tror att Joe Biden får lättare att uppfylla löften om klimatsatsningar efter att Demokraterna segrat i senatvalet i Georgia. Detta är ju något vi redan i slutet på förra året positionerat oss för.

Även genomik- och tekniksidan i övrigt är stark men starkast är inte helt oväntat kryptorelaterade bolag.

I topp har vi The9 Ltd vilka jag skrivit mycket om på Twitter de senaste dagarna. Det är ett kinesiskt mjukvarubolag som avser bygga upp en miningverksamhet och konkurrera med framförallt amerikanska Riot Blockchain (fokus på BTC) samt kanadensiska HIVE (fokus på ETH). The9 har ett mål att nå 10% hash-rate för både Bitcoin och Ethereum. Aktien har inte helt oväntat handlats upp rejält från att informationen släpptes.

Övriga miningbolag, ex. Marathon, Riot och Hive har också dragit sitt strå till stacken samtidigt som Bitcoin i skrivande stund handlas över $41,000 och Ethereum över $1,250.

På Bitcoin-sidan så är det institutionella intresset skyhögt. SkyBridge som den 4:e januari lanserade sin Institutional-Grade Bitcoin Fund kommer med största sannolikhet vara en spelare vi får läsa betydligt mer om framöver.

Det som dock är riktigt intressant just nu är dock vad som händer på Ethereum-sidan. Här har vi ännu ett betydligt mer begränsat intresse från institutioner – men det är något jag tror kommer förändras – och det relativt snabbt.

Den 8 februari 2021 lanseras nämligen CME Ether Futures vilket möjliggör för institutioner att på ett enkelt sätt allokera sig. Detta enklare sätt i kombination med en uppgradering av Ethereum som benämns EIP1559 och den helt nya versionen av Ethereum (2.0) som är på gång är det stor sannolikhet att Ethereum under de närmsta åren tar formen av en digital obligation. Detta kommer vara extremt intressant för institutionella investerare som idag har väldigt svårt att hitta positiv ränta inom det centraliserade finansiella systemet.

EIP1559 uppgraderingen innebär väldigt kortfattat att de i dag rörliga avgifterna för transaktioner på ethereums nätverk ersätts med en BASEFEE och därefter en rörlig del. Avgiften avses inte längre distribueras enbart till de som verifierar nätverket utan till alla som håller Ethereum. Enkelt förklarat blir avgiften en skatt som användaren av nätverket betalar och alla som håller Ethereum blir mottagaren av den skatten (eg. du blir staten). Utöver skatten (som är positiv för dig som äger Ethereum) så aktiveras en så kallad burn-metod vilket innebär att man samtidigt bränner en del av det ethereum som transfereras för att på så sätt skapa ett inflationsskydd i systemet.

Denna förändring i kombination med ETH 2.0 staking samt det faktum att negativa räntor inte kan existera i det decentraliserade finansiella systemet (DeFi) och ej heller fractional reserve lending, skapar en digital tillgång – en digital obligation som jag tror kommer bli extremt eftertraktad av institutionella investerare som förgäves letar ränta.

Men hur värderar man då en kryptovaluta? Ja det är inte helt enkelt – framförallt då vi just nu befinner oss i en så kallad price discovery phase. Något man dock kan göra är att nyttja Metcalfs Law avseende hur nätverkseffekt prissätter en tillgång. Om vi gör en jämförelseanalys mellan Bitcoin och Ethereum från dess att båda kryptovalutor nådde 1 miljon adresser så är det tydligt att det just är nätverkseffekten / antalet användare som styr priset. Med det i huvudet adderar vi ett institutionellt flöde som vi aldrig tidigare sett samt biljoner dollar av stimulanser.

Det gör mig inte det minsta orolig, trots hög volatilitet, att allokera tungt mot kryptovalutor under de kommande åren.

Sista handelsdagen!

Mikael Jonasson (admin) december 30, 2020

I dag lägger vi ett väldigt speciellt och långt år till handlingarna. Att 2020 skulle bli ett år att minnas borde man ha förstått när året började med enorma skogsbränder i Australien, gräshoppsinvasion i Afrika, förödande översvämningar i Indonesien och kort därefter utbrott av ett nytt virus i Kina. USA drabbades också hårt av orkaner, Filippinerna drabbades av stora vulkanutbrott och över 45 jordbävningar över 6 i magnitud inträffade världen över. På Antarktis blommar algerna och färgar isen grön…!

Hur långt ifrån vi var ett fullskaligt krig när USA med hjälp av drönare dödade den iranska majorgeneralen Qasem Soleimani hoppas jag vi slipper få veta. Problemen slutade inte där utan vi fick se än större polarisering med stora efterföljande protester världen vöer när George Floyd blev dödad av poliser i USA och Hongkong-demonstrationerna eskalerade än mer.

Att vi också fick uppleva en pandemi har nog inte gått någon förbi!

I tider som dessa tycker jag det känns konstigt att glädjas åt att portföljen vuxit sig betydligt större – framförallt när det till stor del beror på de enorma mängder pengar som trycks av alla centralbanker. Vid en första anblick är det lätt att tro att vi inte har någon inflation och att världens största valutor är stabila, relativt varandra ser det i alla fall ut att vara fallet. Men bara för att alla valutor tappar värde samtidigt innebär det inte att vi har ett stabilt finansiellt system.

Det vi istället ser och kommer fortsätta se är en tillgångsinflation vi inte tidigare skådat. Hur centralbankerna ska komma ur denna situation med 0-räntor och extrema stimulanser till företag och privatpersoner vet jag inte – frågan är om det ens är möjligt.

Det enda som är logiskt att göra just nu och närmsta tiden är att äga tillgångar (fastigheter, aktier) samt allokera kapital utanför det vanliga finansiella systemet. Ja – mot Bitcoin.

En av de bättre artiklarna jag läst i år och som på ett ingående men enkelt sätt beskriver den aktuella situationen utifrån flera olika perspektiv är denna artikel av Jeff Booth. Väl värd att lägga 10 minuter på att läsa!

The greatest game av Jeff Booth

På kryptosidan händer det så mycket nu varje dag att det är svårt att hänga med. Nu senast kom information om att SkyBridge Capital investerat $182M i Bitcoin och kommer den 4 januari 2021 lansera en fond för att hjälpa större investerare allokera upp mot kryptovalutan.

Francis Suarez, borgmästare i Miami, berättar att han vill göra staden till ett ”Silicon Valley” för kryptoinnovation och är även öppen för att eventuellt placera 1% av Miamis valutareserv i Bitcoin.

I dagarna intervjuades även Ricardo Salinas Pliego – Mexikos näst rikaste man med en förmögenhet på cirka $13,2 miljarder (US Billions) av Cointelegraph. I intervjun berättade Ricardo att han placerat 10% av sina likvida tillgångar i Bitcoin och avser äga i årtionden samt köpa än mer om kursen faller. Intervjun som är 10-12 minuter är ytterst sevärd.

Som svensk kan det vara svårt att förstå vad som kan ske när inflationen eskalerar och varför Bitcoin är så viktigt som ”store of value”. Av just denna anledning är det än intressantare att lyssna på ex. Ricardo Salinas Pliego. En spoiler på ovan video är att han inte har $200 som inköpspris, även om han investerade redan 2013 via Grayscale – utan han har ett snittpris kring $9000 likt många av er läsare som följt mig under en längre tid!

Omallokeringar inför 2021?

Jag avser inte göra några större omallokeringar inför 2021. Att vara allokerad mot miljöteknik, teknik, cybersäkerhet och kryptovalutor känns helt rätt kommande åren. Och nej – jag tror inte på någon ihållande sektorrotation.

Med detta önskar jag alla ett gott nytt år och må 2021 bli ett betydligt bättre år än 2020 sett till mänskligheten och vår planet!

Aktuell allokering till höger är uppdaterad per idag.

Bästa julklappen!

Mikael Jonasson (admin) december 28, 2020

Krypto

Förra året fick min son Bitcoin i julklapp – vilket han även fick i år. Bitcoin verkar även vara en väldigt efterfrågad present detta år – kanske blir det årets julklapp 2021 – för hur kul är det egentligen med ett stormkök?

Jag hade som intention att försöka vara nedkopplad under julen då marknaden ändå var stängd men i och med att kryptomarknaden är öppen dygnet runt alla dagar i veckan och Bitcoin valde att sätta nya ATH varje timme från det att börsen stängde den 23:e var det väldigt svårt att slita sig från telefonen som hela tiden plingade och blinkade.

Vi har de senaste dagarna fått se en fantastisk styrka i Bitcoin som veckan innan jul konsoliderade kring $23K efter tidigare utbrott över den magiska $20k-nivån. På juldagen fick vi se ytterligare ett ben uppåt till som högst $28,3K under gårdagen! Under natten till idag så rekylerade Bitcoin tilbaka cirka 10% vilket är fullt naturligt – men till skillnad mot tidigare rekyler så hakade Ethereum inte på utan vaknade till efter all julmat och tog över stafettpinnen och hämtade hem ett nästan 15% försprång som Bitcoin hade tagit de senaste dagarna.

Att vi kommer se rekyler framöver och hög volatilitet är helt naturligt och något som alla som investerat i kryptovalutor har vant sig med. Vi har sett och kommer fortsätta se stora rörelser åt båda hållen. Däremot upplever jag att nedsidevolatiliteten löpande avtar och de rekyler som sker köps upp relativt hastigt. Även om den aktuella rekylen från aktuell ATH kring $28,3K skulle växa till 30% så är vi bara tillbaka på $20K vilket jag tror blir en väldigt – väldigt – svår nivå att etablera sig under igen.

Om vi tar en titt på kring vilka nivåer som plånböcker med > 10K BTC har ackumulerat så är det tydligt att $23K samt $20K är extremt starka nivåer. Dessa kommer med stor sannolikhet försvaras.

  • Ackumuleringszoner för bitcoinplånböcker med > 10,000 BTC
  • Ackumuleringszoner för bitcoinplånböcker med 1,000-10,000 BTC

Aktier

Även på aktiesidan kan vi se en fantastisk styrka och aktiedelen är i skrivande stund upp nästan 4% trots att varken USA eller Kanada vaknat ännu. Förutom att Trump nu har godkänt stödpaketet på $900 miljarder så pågår sannolikt en windowdressing inför det nya året då många uppenbarligen väljer att allokera om / in i bland annat miljöteknik. Topp i portföljen i dag ser vi flera norska bolag som jag uppenbarligen har en förkärlek för.

Förutom att jag äger flera norska bolag i denna portfölj (se allokering till höger) så äger jag även flera norska bolag i familjeportföljen och har även en dedikerad Norge-portfölj (se nedan).

Du behöver ha en aktiv prenumeration för att visa denna information.

Någon kassa finns inte heller att tala om utan jag är så lång det bara går att vara – hade jag däremot haft kassa hade jag utan tveka fortsatt att ackumulera Bitcoin samt fortsatt köpa styrka inom bland annat teknik, innovation, robotik, cloud, cybersäkerhet, e-commerce, big data, AI, IoT, Blockchain, P2P, genomik samt 3D-printing. Oh wait – den portföljen låter också bekant … 🙂

Du behöver ha en aktiv prenumeration för att visa denna information.

SEC stämmer företaget bakom kryptovalutan Ripple

Mikael Jonasson (admin) december 22, 2020

Krypto

Dagens snackis är så klart att SEC (USA:s motsvarighet till Finansinspektionen) stämmer företaget bakom den centraliserade kryptovalutan Ripple (XRP) för att ha brutit mot värdepapperslagar. Det hela går ut på att SEC menar att XRP ska klassas som ett värdepapper då den ges ut av ett företag, till skillnad mot Bitcoin (BTC) och Ether (ETH) som undkommer detta på grund av sin decentraliserade natur och att det inte finns någon motpart att faktiskt stämma.

Detta ger ”ripples on the water” (pun intended!) och skakar den just nu överköpta och haussade kryptomarknaden något. Vi som varit med i många år lutar oss tillbaka och betraktar skådespelet samt de svaga händer som säljer bort sig. Trots att Ripples VD Brad Garlinghouse hävdar att det är en attack mot alla kryptovalutor så är det snarare en attack på de centraliserade kryptovalutorna – något som i förlängningen enbart ger ännu mer bränsle de riktiga kryptovalutorna som är decentraliserade.

Det vi sannolikt kommer se framöver är att många tar avstånd till Ripple och sannolikt även avlistar dem från sina marknadsplatser. De som håller XRP kommer sannolikt antingen flytta sitt kapital till någon Stablecoin eller till BTC / ETH. Det finns också en stor sannolikhet att Coinbase, en av världens största kryptobörser som även avser att börsintroducera sig i USA under 2021 kommer ta avstånd. Att vara involverad med ett företag som utreds av SEC är inte något man vill inför en börsnotering.

Om vi tar en titt på Bitcoin så uppvisas förvånande styrka även om vi sett en rekyl på cirka 5% från de högsta noteringarna kring $24,300 tidigare i veckan. Det är lätt att glömma bort att Bitcoin stigit från cirka $10,000 till som högst $24,300 på cirka 3 månader – rekyler är enbart nyttigt. Om vi börjar med att titta på 4H så uppvisas stor styrka och det ser ut som vi satte en botten kring $22K under gårdagen.

Zoomar vi ut än mer så befinner vi oss utan tvekan i överköpt territorium och en rekyl mer mot tidigare utbrottsnivå över några veckor skulle inte skada för att kunna ta nästa ben uppåt – däremot är det oklart om det kommer ske – kanske om vi får än ökad FUD (Fear, Uncertainty, and Doubt (rädsla, osäkerhet och tvivel) i marknaden. I ett sådant läge så kommer vi sannolikt få stöd kring $21,500 och därefter tidigare utbrottsnivå kring $20K. Att vi kommer få se priser igen under $20K minskar för varje dag som går även om det så klart inte går att utesluta – jag tror dock personligen att det kommer finnas ett extremt köptryck från institutionella investera om det inträffar och jag kommer personligen inte göra några omallokeringar p.g.a. rekyler ovan $20K.

Aktier

Vi har den senaste tiden fått se fantastisk avkastning även från aktiesidan i portföljen. På 3 månaders sikt är det bara en aktie som ligger på minus, på 1 månads samt en veckas sikt är 90% i det positiva territoriet.

Inte helt oväntat så har de kryptorelaterade aktierna gått bäst på både en vecka och en månads sikt och jag är ytterst nöjd att jag valde att allokera upp i dem ordentligt när vi bröt igenom $20K för en vecka sedan…vilket bara det känns märkligt – det känns som Bitcoin handlats > 20K för alltid …

Efter kryptorelaterade aktierna så har även cybersäkerhetsaktierna gått fantastiskt bra – med stöd av Bidéns uttalande om att prioritera cybersäkerhet de kommande fyra åren. För några dagar sedan skrev jag om relativstyrka i miljöteknik vilket vi också fått se. Sammanfattningsvis är det ingenting som gått dåligt utan allting avancerar hand i hand vilket både är glädjande och lite skrämmande.

Det som däremot ger trygghet är att portföljen är allokerad mot branscher och sektorer som inte bara har ett starkt kortsiktigt momentum utan rejäla megatrender i ryggen. Nu senast meddelade Bridgewater Associates, världens största hedgefond, att de ska lansera en strategi kopplad till hållbarhetsmål och klimatrelaterade investeringar. Ray Dalios bolag förvaltar över $140 miljarder och avser lansera två fonder som fukuserar på hållbarhet under 2021. Förutom Bridgewater så har bland annat Amazon lanserat en $2 miljarder intern venture capital fond under andra halvan av 2020 som ska investera i förnybar energi.

Äntligen har vi nått en tidpunkt då investering i miljöteknik faktiskt blir en riktig win-win-situation, både ekonomiskt och för vår gemensamma framtid!

Portföljens aktuella bransch/sektor-allokering visualiseras nedan.

« Föregående Page1 Page2 Page3 Page4 Nästa »

Portföljallokering

Du behöver ha en aktiv prenumeration för att visa denna information.
Twitter
Envelope
© 2021 Stockcess AB (Vilka Aktier)